Bokrencension till "100 meter LYCKA"
Jag har läst ”100 meter LYCKA” av Maria Nygren. Den är skriven 2012 och tryckt samma år men utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag.
Boken handlar om 17åringen Ninna som är sjuk. Hon är sängliggande och varit sjuk väldigt länge men sen kommer det en ny skötare till henne. Han heter Munir och han ger Ninna nytt hoppa om livet.
Först blev jag väldigt förvirrad över början eftersom jag inte kunde riktigt avgöra var Ninna befann sig men efter att läst ett tag så kom man in i boken och blev väldigt chokad av hur författaren utryckte sig. Den är väldigt fint och bra skriven. Man blir tagen av varje ord och jag fattar inte riktigt var författarna fått alla ord från, och sen förstår jag inte hur författaren kunde göra boken så lång utan den blev tråkig. Alla karaktärerna är beskrivna så bra och jag kan verkligen se alla personer framför mig när jag läser denna bok. Jag känner igen mig i vissa delar i boken då man känner sig hopplös eller när några av personerna bråkar. Eftersom man känner ibland att när man pratar folk, att dom inte riktigt lyssnar. Författaren får verkligen fram alla olika sorters känslor och jag tror Ninnas drömmar är dom som är mest tagande i boken, eller kärleken från hennes lillasyster som hon inte riktigt vågar visa till Ninna. Sen märker man tydligt att Ninna är jätte sjuk för hon tror att hennes drömmar är verklighet.
I början tänkte jag att denna bok måste vara den positivaste och mest hoppfulla boken i hela världen vid tanken på namnet, men den var inte den gladaste boken jag läst direkt. När jag började läsa denna bok så blev jag tagen och fast. Jag lever mig verkligen in i hur jobbigt det måste vara att vara sängliggande hela tiden och att ens kropp knappt fungerar och hur svag och känslig kroppen måste vara. Ett sådant liv skulle jag aldrig klara av. Jag blev nästan arg över hur Ninnas mamma eller hur hela hennes familj betedde sig mot Ninna för ingen hade direkt någon hopp för henne. Det måste vara jätte jobbigt att ha en familj som inte lyssnar på en då hon pratar om sina drömmar som ingen tror på. Fast detta ändrats då Munir kommer in i bilden men jag fattar fortfarande inte hur Ninna orkar med allt. Om jag hade varit hon så hade jag gett upp väldigt tidigt.
Jag tyckte om denna bok väldigt mycket. Den är nog den mest känslomässiga bok som jag hittills har läst, eftersom jag har aldrig någonsin gråtit så mycket som jag gjorde till denna bok. Boken handlar nog mest om hopp, enligt mig eftersom när man läste boken så kunde man aldrig riktigt sluta hoppas. Jag ville verkligen att allt skulle bli bättre och bättre hela tiden men inget liv fungerar så, antar jag, även fast allt har börjat gå uppåt för mig. Efter jag läst denna bok så har jag lärt mig att jag verkligen aldrig vill ge upp även om det handlar om liv eller död. Jag ska verkligen njuta av den tid jag har att leva och under den tiden så ska jag försöka hjälpa folk, kanske sådana som Ninna.
By Mjum<3
Boken handlar om 17åringen Ninna som är sjuk. Hon är sängliggande och varit sjuk väldigt länge men sen kommer det en ny skötare till henne. Han heter Munir och han ger Ninna nytt hoppa om livet.
Först blev jag väldigt förvirrad över början eftersom jag inte kunde riktigt avgöra var Ninna befann sig men efter att läst ett tag så kom man in i boken och blev väldigt chokad av hur författaren utryckte sig. Den är väldigt fint och bra skriven. Man blir tagen av varje ord och jag fattar inte riktigt var författarna fått alla ord från, och sen förstår jag inte hur författaren kunde göra boken så lång utan den blev tråkig. Alla karaktärerna är beskrivna så bra och jag kan verkligen se alla personer framför mig när jag läser denna bok. Jag känner igen mig i vissa delar i boken då man känner sig hopplös eller när några av personerna bråkar. Eftersom man känner ibland att när man pratar folk, att dom inte riktigt lyssnar. Författaren får verkligen fram alla olika sorters känslor och jag tror Ninnas drömmar är dom som är mest tagande i boken, eller kärleken från hennes lillasyster som hon inte riktigt vågar visa till Ninna. Sen märker man tydligt att Ninna är jätte sjuk för hon tror att hennes drömmar är verklighet.
I början tänkte jag att denna bok måste vara den positivaste och mest hoppfulla boken i hela världen vid tanken på namnet, men den var inte den gladaste boken jag läst direkt. När jag började läsa denna bok så blev jag tagen och fast. Jag lever mig verkligen in i hur jobbigt det måste vara att vara sängliggande hela tiden och att ens kropp knappt fungerar och hur svag och känslig kroppen måste vara. Ett sådant liv skulle jag aldrig klara av. Jag blev nästan arg över hur Ninnas mamma eller hur hela hennes familj betedde sig mot Ninna för ingen hade direkt någon hopp för henne. Det måste vara jätte jobbigt att ha en familj som inte lyssnar på en då hon pratar om sina drömmar som ingen tror på. Fast detta ändrats då Munir kommer in i bilden men jag fattar fortfarande inte hur Ninna orkar med allt. Om jag hade varit hon så hade jag gett upp väldigt tidigt.
Jag tyckte om denna bok väldigt mycket. Den är nog den mest känslomässiga bok som jag hittills har läst, eftersom jag har aldrig någonsin gråtit så mycket som jag gjorde till denna bok. Boken handlar nog mest om hopp, enligt mig eftersom när man läste boken så kunde man aldrig riktigt sluta hoppas. Jag ville verkligen att allt skulle bli bättre och bättre hela tiden men inget liv fungerar så, antar jag, även fast allt har börjat gå uppåt för mig. Efter jag läst denna bok så har jag lärt mig att jag verkligen aldrig vill ge upp även om det handlar om liv eller död. Jag ska verkligen njuta av den tid jag har att leva och under den tiden så ska jag försöka hjälpa folk, kanske sådana som Ninna.
By Mjum<3
Kommentarer
Trackback
